Tror att jag vet varje gång,
hur min process fungerar.
Tror varje gång att nästa gång blir det annorlunda,
för NU vet jag...
efter detta projektet, efter denna gången förstår jag, detta
kommer jag att komma ihåg!
Nu känner jag mej själv,
för NU vet jag...
Men varje process är ny!
och ändå så lik, känslan, förvirringen, hopplösheten, ivern
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Åh va rätt du har och va jobbigt det är. Varje process är verkligen ny ingen gång är lik den andra. Och jag själv är i olika faser i livet i varje process. Ändå är jag så dum och tror att jag ska veta varje gång.
Längtar tills efteråt när jag glömmer hur det var och tror att allt gick så lätt
Tror mycket på att det är ett mönster man följer i processen där vissa delar måste finnas med men man uppehåller sig olika länge i de olika faserna beroende på problemet man ställs inför, hur man mår, vem man är och var man befinner sig i livet.
Konstigt, det gäller ju inte bara i skapandeprocessen även de processer man måste ta sig igenom i livet också.
Inte tänkt på det tidigare.
Jag skrattar ett medkännande skratt, kan som inte sluta le. Du skriver så bra och jag slungas tillbaka två tre år i tiden... Då när vi var purfärska på lärarprogrammat.
Kram!
Skicka en kommentar